Om natten

Om natten drömmer jag om dig
Känns som om du sitter intill mig

Om dagen tittar jag upp mot himlen blå
Tänker på tiden då jag och min bror var små

Alltid så hängiven du var
Ett gott och varmt minne jag av dig har

Visst, Du hade sidor som var mindre bra
Precis som alla människor ska ha

Men ditt hjärta var stort och rött
Jag känner mig hedrad att jag dig fått mött

Du grät till mitt inspelade band
Torkade bort tårarna med din gamla hand

Sista gången vi sågs sa Du att du älskade mig
Jag log, tog din hand och sa detsamma till dig

Du plötsligt men ändå väntat till himlen for
Du nu lycklig i Nangijala bor
 
I min dröm du sa att du min skyddsängel är
Ibland känner jag verkligen att du är här

Du stryker mig vant över kinden 
Lätt som en fjäder i vinden

Leder mig genom livets alla dar
Jag är mer än glad att jag dig där uppe har

Så länge jag minns lever du



Kommentarer
Postat av: Brorsan

Snyggt Emma!

Väldigt fin dikt. Tåren hängde i luften! Synd att inte våra respektive fick träffa honom.

2009-04-30 @ 13:02:34

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0